Vädret har satt stopp för mina planer. Varmaste sommaren på 280 år har sannerligen märkts i båthuset. Har knappt gått att vara där, dessutom jävlas ryggskottet med mig, på bättringsvägen (tack Stanley Forsberg).
Lite smått och gott har dock kunnat göras. Genuaskenorna är på plats (78 M8 bult).
Nytt motorreglage monterat och klädsel i ena akterruffen är på plats och lite annat småtjafs.
Tur att man blir deltidspensionär till hösten så man får mer tid till livets väsentlighet.
Nedgångsluckan gick väldans trögt, aluminiumskena mot aluminiumskena ger hyfsad friktion.
Tänk sådan tur att slides till en viss Yamahamodell hade rätt mått för min T-skena. Snöpligt enkel lösning!
Så var skrovet färdiglackat, och snobbränderna på plats. Vattenlinjen fixas nog när kölen är på plats så man slipper krypa. Den hamnar då 2.4 m från golvet så det blir stegpall istället, men allt för att inte kröka rygg.
Jaha, lite krypande i akterstuven för demontering av badstege mm inför lackering satte stopp för arbete i fem dagar hittills, hoppas det lättar snart. Snobbränderna, (tejp på lack och lack på tejp, en jävla soppa) hyvlades bort med värmepistol och knivskrapa. 2 m per timme - tog ett tag alltså.
Nu ska båten ut för första gången sedan 2009 och slipas-spacklas-slipas för lack (rollning med Double Coat) renvitt skrov med staalblaue dekorlinjer.
Så har temperaturen blivit hyfsad i båthuset och arbetet återupptas. Fram till mitten av Juni är det begränsadde öppettider på vardagkvällar och helger för att därefter i princip vara öppet dygnet runt. Målsättningen att kunna sjösätta vraket nästa år gör att nu jä.... är det bara att ligga på.
Japp, då var samtliga sexton dynor sydda och knappade och klara. Då är det bara att fixa resten av båten. Ett tack till Olssons sadelmakeri som klädde knapparna och gav råd.
Byggsäsongen börjar lida mot sitt slut. Snart är vinterhelvetet här så lite röjning och dammsugning avslöjar lite oförvånat att det finns ett ljus i slutet av tunneln. Än finns det någon månad att hinna fixa lite till.